Har letat efter en bra tandläkare i bromma som erbjuder ett bra abonnemang eller försäkring som det också heter. Jag har inte blivit rekommenderad någon och det är verkligen ett heltidsjobb att försöka välja en tandläkare i Stockholm, det finns så många och alla med olika priser, erbjudanden och specialkompetenser. Jag vet inte om jag bara ska ta den tandläkare i bromma som ligger närmast mig för att slippa välja men vet samtidigt att det kan handla om åtskilliga hundralappar som kan sparas genom att jämföra priser. Nu är det ju inte bara priset jag tänker på när jag ska välja tandläkare i Stockholm utan givetvis även kompetensen och även den sociala kompetensen vilken jag tycker kan vara lika viktig som priset. Helt enkelt är jag beredd att betala för en tandläkare bromma som ger mig tid och stöd eftersom att jag har sådan tandläkarrädsla.
Jag har sett att vissa tandläkare i bromma har special kunskap inom detta område och givetvis är det värt mycket och gör det aningen lättare att sålla bland alla tandläkarmottagningar. Jag har dock bestämt mig för att jag ska ta ansvaret och äntligen skaffa ett sådant abonnemang som en försäkring som täcker upp om det skulle behövas en större och dyrare behandling. Är rätt nöjd med denna vuxna insikt jag funnit men undrar om man då kommer att behöva göra en undersökning först och bestämma månadskostnad utifrån hur bra eller dåliga tänder man har. I så fall hur mycket kan det komma att kosta. Jag har verkligen ingen aning om jag har speciellt bra eller dåliga tänder, någonstans mittemellan ligger jag nog. Det är, som ni kanske nu märkt, inte ett lätt beslut detta med att välja en bra tandläkare i Stockholm utan att blivit rekommenderad någon.
Visserligen tycker jag att det är bra att utbudet är så pass stort och att man har möjlighet till att välja, men lätt är det som sagt inte. Så om det är någon som sitter inne med tips om en tandläkare i bromma som har god hand med patienter som lider av tandläkarskräck (behöver inte nödvändigtvis vara utbildad men förstående inför rädslan), som är duktiga med en god social kompetens och som erbjuder ett schysst abonnemang så vore jag enormt tacksam för informationen!
Jag svarar p frgor om TwitterInte hr utan i en artikel i dagens HD. Jag var frst lite tveksam till att stlla upp. Funderade runt varfr och kom fram till fljande.
Nr man talar om nya och hypeade tjnster som Twitter r det ganska vanligt att man pratar om verktygen frnkopplat innehll prylen blir viktigare n vad den anvnds till. Sjlv twittrar eller facebookar jag inte. jag underhller ntverk, socialiserar, kommunicerar, lyssnar, bollar ider och det hnder att jag frsker marknadsfra; mig sjlv, saker jag gjort eller saker jag giller. Det sistnmnda funkar naturligtvis bst.
Om ngon frgar mig hur mycket tid lgger du p att twittra? vill jag svara hur mycket tid lgger du p att prata i telefon? eller hur mycket tid lgger du p att kra bil?. Svaret gr dig inte klokare om det inte kopplas till vad du pratar om eller vart du kr. Jag avstter inte tid fr att telefonera om jag inte har ngon anledning att ringa upp ngon.
Skaffar man sig ett nytt verktyg vill man grna experimentera med det fr att lra sig hur det fungerar, men hittar du inget att gra med det lgger du troligvis av. Skaffar du en ny hammare lgger du kanske lite tid p att hamra med den och fr att lra dig spika, men det drjer troligtvis inte lnge innan du vill bygga ngot istllet. Sm barn fortstter hamra, men fr dem r inte hammaren ett verktyg att bygga saker med, den r ett freml som lter nr man slr det mot saker. Samma sak med verktyg fr kommunikation, du twittrar kanske ngra dagar men drefter tergr du till att kommunicera, kanske med ett helt nytt verktyg till ditt frfogande.
Drfr gillade jag inte riktigt idn om att stlla upp som exempel p twittrare.
Fr att fungera som exempel p twittrare i njesbilagan r jag nog dligt lokalt frankrad och kanske lite fr yrkesinriktad. Om jag dessutom reflekterat ver att det var under NJE artikeln skulle publiceras hade jag nog svarat annorlunda.
HD NJE | Twitter r en filtrerad njesguide
Twitter r ett mycket bra verktyg att f tips p bra konserter i god tid fr att hinna kpa biljetter. Vilken film ska jag se i kvll? Twitter vet. Du kan f snabba rd om bra och/eller billiga lunchrestauranger, eller bsta stllet att ta en l, nstan var du n befinner dig. Och sllskap av folk du knner eller som vill byta ngra ord med dig nd. Jag fr snabb nyhetsrapportering om mnen som intresserar mig. Rtt folk i listan ger rtt innehll. Man kan kalla det ett slags valfrndskap (andlig samhrighetsknsla sger NE). Twittra du ocks.
Twittertema i Helsingborgs Dagblad.
PS. I dagens HD fanns ven en insndare publicerad som jag hjlpt till med. Score!
Spara eller dela med dig:
Liknande poster:Svarar p enkt om bokmssan
Bokenkt: Tio svar p tio frgor
Ett litet frlag p den sociala webbenBesök webbplatsen
Det lilla frlaget som vxte upp p den sociala webbenText till den SSWC-bok som Mattias Bostrm stter ihop infr rets Sweden Social Web Camp.
Johanna Daehli och Heln Enqvist startade Sekwa frlag 2006 utan ekonomiska resurser och utan ln. Till en brjan fanns det inte ens ngra bcker frsts, bara en tydlig nisch och en nyfikenhet p att prova alternativa vgar fr att n ut.
Johanna och Heln bestmde sig frn start fr att satsa smalt. Att nischa sig kar chansen att synas och hras. Inriktningen blir fransksprkig litteratur, eftersom Heln r versttare frn franska, och kvinnliga frfattare, eftersom det finns s mnga bra som inte nr utanfr det franska sprkomrdet. De vinner sllan pris och har drmed ocks smre chans att vljas ut fr versttning.
Under frsta ret produceras en enda bok. Det fanns ingen budget fr marknadsfring och i vilket fall som helst inget att marknadsfra frrn boken var frdig. En bok som man inte kan lsa direkt r vldigt svr att slja. S var brjar man?
Nr frlaget gav ut sin frsta bok i februari 2007 var den sociala webben p vg mot ett genombrott. Bloggarna orsakade bloggbvningar, Facebook slog igenom p bred front och Twitter blev kanalen som alla lskade att frkasta. P Jaiku bubblade redan majoriteten av deltagarna p frsta SSWC. Sekwa fanns dr och undrade stilla var alla de andra frlagen hll hus.
Att frlaget skulle ha en webbplats var sjlvklart. Vi pratar 2006. Vad den skulle anvndas till var dimmigare. Ngonstans att hnvisa till fr aktuell information om frlaget, bien sr, om bckerna och frfattarna. Eftersom jag arbetade som webbredaktr och dessutom r sambo med Heln, och drmed billigast, fick jag uppdraget. Frsta versionen var en enkel html-sida. Fr att f lite aktivitet p sidan fick sidan nyhetsposter p bloggmanr med den senaste nyheten hgst upp. P s stt kunde vi redovisa saker som hnde runt frlaget, saker som var spnnande, fr det r spnnande att vara med och starta ett frlag och se bckerna vxa fram. Det hoppades vi att andra ocks skulle tycka. Drmed var det ocks bddat fr att andra versionen, som slpptes i juni 2007, skulle bli en blogg p riktigt. Den byggdes i Typepad, det gick att dela artiklar, kommentera dem och prenumerera p rss via feedburner. Fr det var s man gjorde.
Mnga faktorer bidrog till att Sekwa lyckades etablera sig p den sociala webben. Frlggarna var beredda att prova det mesta facebooka, twittra, flickra etc. p ganska lsa grunder. De gav mig fria hnder fr experiment. Eventuella risker fr ett spirande varumrke fanns inte riktigt med i kalkylen. Jag hade gott om tid, frldraledig med en dotter som vgrade sova ngon annanstans n p min vnsterarm, och nr saker inte fr kosta ngot r fri tid guld vrd. Inspirerade av stmningen p Jaiku och med en viss okunskap om vad som egentligen frvntas av ett bokfrlag, brjade vi utforska den sociala webben. Fr att den verkade vara ett alternativ.
Det sociala frlaget
Vi bestmde att det var viktigt att frlaget inte bara hade ett skyltfnster p webben utan ven levde dr. Nr frlagets bcker brjade recenseras, av traditionella medier och bokbloggar, lrde vi oss att snabbt ska upp dem och lnka. Vi kommenterade och frde en aktiv dialog om bcker, frlag och lsande. Och det gllde inte bara bra recensioner och andra hyllningar. Vi lnkade och visade vgen ven till smre recensioner och rena sgningar, vi var ppna fr kommentarer, diskuterade och svarade p frgor och kritik ppet. Vi skrev om processen att ge ut bcker, om bokmssor, om fransk kultur och annat som inte direkt handlade om frlaget. Tanken var att det hr skulle strka frlagets identitet och trovrdighet, och visa att frlaget har stark tilltro till sin egen utgivning och inte var s dr navelskdande introverta som fretag ofta blir i sin kommunikation.
En nyhet som blev ett inlgg p bloggen kunde lika grna vara ngon annans; en artikel i SvB om versatt litteratur eller en notis i DN om ett bokcaf i Paris. Google, RSS, Twingly och de sociala ntverken blev viktiga arbetsredskap. Sljande marknadsfring och envgskommunikation fick hlla sig i branschens minsta gemensamma nmnare, SvB:s kataloger, bokmssan, sljare och distributrer. Frlaget, verksamheten och varumrket vxte till sig sammanfltat med den sociala webben, ett samspel mellan den mer traditionella frlagsverksamheten (rttigheter, versttning, sttning, omslag, releasefester, telefonsamtal med distributrer, mingel p bokmssan, frfattartrffar, mten med branschfreningar etc.) och den onlinenrvaro som frlaget byggde upp i olika kanaler. Vi pratade Twitter med DI, versatt litteratur med DN och lnkekonomi med SvB. Telefonen eller Facebook, det r same same.
Jaiku var en vnlig milj fr att lra sig om sociala medier, fullt av hjlpsamma och kunniga mnniskor och ett trevligt klimat. Som marknadsfringskanal var den inte srskilt anvndbar. Det var social omvrldsbevakning och hjlp att hitta lsningar. Vi provade oss fram och en del experiment fungerade inte alls. Sommaren 2007 startade Sekwa en kanal p Jaiku och den hade fyra prenumeranter nr den stod p topp. Tv av dem var jag och Heln.
I september 2007 startade vi en Facebookgrupp som lyckade samla strax ver 150 medlemmar p kort tid. Det mest lyckade inslaget var en omrstning p ett antal omslagsfrslag fr Igelkottens elegans. Ett femtiotal tvlande rstade p sin favorit.
Vi testade flera andra kanaler, bildarkiv p Flickr, lnkbibliotek p Delicious och personliga konton p Facebook och Twitter, men brjade ana att det inte gick att breda ut sig alldeles fr tunt i ett litet, om n vldigt engagerat frlag. Frlagsarbetet tog mer och mer av den tillgngliga tiden i ansprk.
Det nischade frlaget
Den sociala webben passar ett kraftigt nischat frlag som Sekwa vldigt bra. Frlaget kan skriva om Frankrike, fransk kultur och det franska sprket, kvinnor och kvinnofrgor, eller om ngot av de mnen som berrs i bckerna. Vi skriver fr att locka lsare och beskare, inte fr att kommunicera frlagets huvudbudskap. Att Sekwa vill slja bcker r s sjlvklart att det inte behver skrivas.
En bok r en bok, och den r bara nyhet en gng. Men r boken frlagets enda produkt? Allt som kan bra budskapet att frlaget ger ut lsvrd text, och kan ge argument fr det, r ocks produkter som frlaget kan lgga engagemang p att utveckla. Och det gr man. Med klassiska reklamkampanjer men ven sociala objekt som kan vara underlag fr en vxande kommunikation p ntet. Att frlaget valt att enbart ge ut bcker av levande frfattare och aktivt arbetar fr att f dem till Sverige fr framtrdanden och andra evenemang skapar sociala objekt. Och boken i sig r en social produkt som kan ge upphov till tips, recensioner, artiklar, dialog med frfattaren, lsecirklar, julklappar och s vidare. Det handlar om att ge mervrde utan att trtta ut. Att betrakta frlaget som ett fretag vars enda uppgift r att producera och slja bcker begrnsar mer n den smalaste nisch.
Berttelsen om frlaget blir tydligare genom att berttas om och om igen, ur olika perspektiv och med olika medel. Sekwa har hela tiden undvikt att enbart kra officiella fretagskonton. Det har funnits en huvudkanal i varje sammanhang, men alla inblandade har varit lika engagerade p sina privata profiler, antingen det gller Twitter, Facebook eller personliga webbplatser. Alla kommunicerar. Det blir en stark och tydlig berttelse som r ett viktigt std fr att hlla ihop kommunikation ver tiden och i en vxande hrva av tjnster ver hela webben, och fr all del i den helt analoga frlagsvrlden.
t vilket hll ska jag g?
Hur skulle vi ha gjort utan de sociala medierna? Inte en aning. Precis som alla andra fast med smre budget? Sekwa frlag har till stor del vxt upp i de sociala medierna. Det traditionella frlagsarbetet och frlagets tydliga nisch har underlttat marknadsfringen p webben. Frlaget har rykte om sig att vara ett kvalitetsmedvetet frlag med en tydlig visuell identitet. Men det r snarare en konsekvens av gediget frlagsarbete, eller? Var uppstod det ryktet? Fr samtidigt har engagemanget p den sociala webben pverkat hur frlaget arbetat i de traditionella kanalerna. Frlaget frvntas vara ppet, transparent och generst ven utanfr ntet. Sekwa hade inte haft rd att marknadsfra sig med samma kontinuitet och frekvens utan den sociala webben, och det hade sjlvklart varit mycket svrare att skapa sociala objekt att fra dialog runt. Det hade med all skerhet tagit mycket lngre tid att etablera sig.
Det beror p vart du vill komma
S nu r frgan, hur vi ska utveckla webbnrvaron? Gr du in och tittar p webbplatsen, som vi var stolta ver ganska lnge mts du av en sida som inte uppdaterats sedan april (det hr skrivs i juli). Vad hnder egentligen? Har frlaget ntt ett slags social medie-utmattning? Kommer vi liksom andra fretag hnvisa till att vi mste prioritera verksamheten?
Nr Norstedts lanserade sina nya webbplatser i september 2009, under ledorden mervrde och ppenhet, var de mkta stolta och tyckte att alla andra frlag nu borde flja efter. Men hade redan de flesta funktioner som frlagsbjssen tyckte var s innovativa. Hemmasnickrade eller gratis frn ntet, men nd. Dessutom hade vi redan en bra grund till en ppen dialog med bransch, medier och lsare. Norstedts har drsvis med bcker och en marknadsfringsbudget som brjat lcka ver i de sociala medierna. Mste vi toppa?
Sekwa r njda med den webbnrvaro de har idag. Facebook och Twitter str fr dialogen. FB-sidan fljs i skrivande stund av 603 personer, en halv frstaupplaga fr ett litet frlag och bland de svenska frlagen har bara Ordfront fler (701), och aktiviteten r relativt hg. Man tipsar om recensioner som frlaget missat, lsarna delar med sig av sina lsupplevelser, en och annan frfattare deltar ocks trots sprkbarriren (frlaget verstter vilket r en frsvrande faktor) och frlaget delar med sig av text och bilder frn frlagsarbetet. Webbplatsen har information fr lsare, bransch och medier. Den r ett nav dr vriga kanaler samlas. Bloggen ska finnas kvar, den r ett smidigt verktyg, men kommer troligtvis att bli mer informativ n kommunikativ. Mjligheten att kommentera finns kvar och frlaget r aktivt nrvarande ven dr, men hittills har dialogen alltid skt sig till de mer sociala kanalerna s det r bara att flja den.
Med en ny webbplats byggd p WordPress 3.0 kommer vi att ha ett bra verktyg fr att ta till nya kanaler nr de behvs. Fr frlaget har inte tappat nyfikenheten. Den sociala webben r vardagsliv och nu ska vi anvnda de kanaler vi etablerat fr kommunikation. Dremot behver vi lra oss en hel del om mobila tjnster och e-bcker.
Ngra tips
Bygg lngsamt
Koppla till verksamheten
Satsa p ambassadrer
Bevaka smart
Automatisera
Ge varje kanal sin roll
Bertta en historia
Sociala medier r ingen quickfix
Sociala medier r ingen universallsning
Det gr inte att skilja p den analoga och den digitala vrlden de r tv sidor av samma mynt och ska stdja, komplettera och nyansera varandra. Strategi och innehll r grundlggande vad gr jag hr och vad kan jag erbjuda? Mnniskor r intressantare n produkter profiler fungerar ofta bttre n kanaler. Du behver bara finnas dr dina publiker finns. Eller dr du finner inspiration och/eller lr dig ngot. Mnniskan vill leka gr det roligt. Vga lgga ner de tjnster eller arenor som inte fungerar eller dr ditt engagemang inte rcker till.
Jag arbetar idag med kommunikation och webb fr pr-byrn Cloudberry, men jag gr vad jag kan fr att hlla en fot kvar bland bckerna. Nya kommer frhoppningsvis att vara frdig fr lansering till bokmssan 2010 och mitt senaste sidoprojekt r samarbetet som kommer att skriva om marknadsfring av bcker, frfattare och frlag.
Spara eller dela med dig:
Liknande poster:Ett litet frlag p den sociala webben
Minnen av den tid som flytt
Premir frBesök webbplatsen
Spinns SmurftipsHandlarna som fr mest gratisreklam eller PR, kanske?!
Janerik Larsson till PrimeTung, tung, tung rekrytering till Prime. Janerik Larsson har fr vrigt gstbloggat p Doktor Spinn, jag r mkta stolt ver den saken! :)
Firar med tv trtor idag!Tusen tack, Christina! Och keep it up, vi behver PR-forskare i Sverige! :)
Grsrtterna skapar partierna sprider?Att som fretag inse vilka som r mlgruppen och inte frska vara alla till lags kan ha stora frdelar. Att ta stllning fr eller emot ngot ger ofta en mer hngiven skara fans, ven om man ocks fr motstndare.
Jag och Johanna brjar blogga P webbenTv social media naturals p ny plattform!
Sociala medier mot intoleransenDen strsta frndringen i rets valrrelse var att s mnga ickepolitiskt aktiva mnniskor tydligt brjade visa vad de str fr. Den svenska traditionen att hlla sina politiska vrderingar fr sig sjlv verkar helt enkelt sopas av banan nr folk nu vant sig vid att anvnda sociala medier fr att bertta om allt som pgr i deras liv.
first direct Social Media NewsroomEnkel men bra.
Twitter-followers vs. Facebook-fans del. 1Joel Pallvik med intressant jmfrelse.
90% of investor relations websites ignore social mediaInterresting statistics!
tta Expertsikter om Bloggen som SEO-Verktyg!Fantastiskt nyttig postning. Och flera av tipsen skulle lika grna kvalificera sig som PR-verktyg. Som en del av er skert mrkt r jag en av dem som tycker att digital PR och SEO har en lysande framtid tillsammans.
En sak jag brukar pminna mina kunder om r att lika mycket tid som de lgger p innehll (content creation), lika mycket tid behver de lgga p relationer (community management). Det senare handlar inte bara om att flja upp lnkar, tacka fr vidarefrmedlingar och svara p kommentarer, utan ven p sjlva frarbetet.
Ett sdant exempel som jag sjlv mrker av r att jag allt oftare fr personliga tips om bloggpostningar. P ett stt vet jag ju att det r en del i det taktiska lnkbygget, men det gr mig inget, tvrtom. Fr mig r det ett bevis p att ngon respekterar och vrdestter mitt inflytande, mina synpunkter och framfrallt mitt community.
fast med det sagt mste jag erknna att den hr bloggen r ett tvttkta skomakarbarn av flera skl. Jag r dlig p att pusha enskilda postningar till individer jag respekterar, jag r p tok fr lngsam p att svara p kommentarer och jag r lite fr mycket av en besserwisser fr att uppmuntra till kommentarer jag anvnder liksom upp allt syre.
Men jag tar det med ro. Jag vill pst att jag r en duktig medietrnare till exempel, ngot jag kan vara trots att jag sjlv r usel framfr kameran!
Jag tror helt enkelt att jag r en sdan dr typ som r duktigare p att lra ut n att gra sjlv (finns det inte ett ord fr det?).
Nvl. Jag har i alla fall superroligt nr jag bloggar och allt annat lika tror jag det r den enskilt viktigaste komponenten!
Gr reklam fr kunden, inte fr uppdragsgivarenJag brukar sllan kommentera reklam. Jag har liksom gjort en pong av att hlla mig till PR. Varfr? Fr det frsta s tycker jag att PR r lite mer sofistikerat, vilket lnkarna nedan skvallrar om halvt p skmt, halvt p allvar. samtidigt r jag den frsta att erknna att jag inte fattar reklam. Jag gillar till exempel inte tv-reklam fr poker, men tydligen ska inget fungera bttre n just reklam fr pokersajter p tv.
Eller varfr inte ta Apolivakvinnan som exempel? Hatad reklam, men vad jag frstr s har inte frsljningen pverkats negativt, tvrtom.
Mnga av de varumrken vars produkter jag lojalt konsumerar gr reklamen jag hatar. Vad jag frsker sga r att om jag vore reklamare s tror jag att jag skulle kunna skapa innovativa kampanjer, men hur fr man knslan ver vad som fungerar?
Kanske r skitreklamen verkningsfull p ett irrationellt stt? De bsta reklamarna i Sverige kanske inte alls vinner en massa lejon i Cannes, men deras kunder kanske sljer utav helsike?
Ta bara direktreklam som exempel. Mer illa omtyckt typ av reklam fr man leta efter. Men dess effekter r omvittnat hga sett till investeringsgraden. I dont get it.
Jag antar att det finns en reklamlogik p samma stt som det finns en medielogik inom PR?
S, jag hller med Micco Grnholm i det att reklamen mste gras fr kundernas kunder. Men jag vill addera ytterligare en dimension dr jag tror att reklamen verkligen kan utvecklas, nmligen att pricka rtt.
Fr rligt talat r det sllan reklamens kreativa hjd (eller brist drutav) som str mig. rligt talat kan det vara rena rama Anslagstavlan vad mig anbelangar. Det som irriterar mig r reklam som drabbar mig utan att den angr mig.
Jag stller hr mitt hopp till tekniken. Fan, jag trnar p Sats till exempel. Den informationen ligger ju i ngot system ngonstans. Om Sats lanserar ett nytt pass, ja d r jag intresserad. Kan inte den reklamen trffa mig? Och s kan bljreklamen f vnta till den dagen jag blir pappa.
Jag tycker fr all del att det r sympatiskt att den som prioriterar annat kan lyssna gratis p Spotify. Men hur svrt kan det vara att stta ihop smarta algoritmer som drar sannolikhetsslutsatser utifrn vad jag lyssnar p fr att avgra vilken reklamm som angr mig?
Eller nr jag tittar p tv kan inte ett litet chip i apparaten slla reklamen t mig?
Visst, vi har ju hela integritetsfrgan, men lt mig bara kryssa i en liten ruta s att vi har en bra deal om att mina uppgifter inte anvnds p ngot skumt stt s r det okej.
Det fr mig frretsen att tnka p hela den dr debatten om att Google skannar innehllet i Gmail-posten (tautologi) och visar anpassade annonser, men jag fattade aldrig vad problemet var. Vill man hellre ha ngra Viagra- och pokerannonser, liksom?
Hellre det n statlig massavlyssning
MW-Tips: 2010-09-21Markus Welin blnkar vidare och skickar ett snllt grattis t mitt hll! Tacktack! :)
JMW sker en erfaren PR-konsult #nyttjobbJMW sker!
@DoktorSpinn har du brjat extrakncka?Okej, jag erknner. Den dr byrgrejen var inte flashigare n s hr
A more fontastic Google DocsJag brjar blir mer och mer frtjust i att jobba i molnet. Allts p riktigt, jobba, inte bara gra egna grejer. I takt med att man brjar vnja sig samtidigt som tjnsterna hela tiden utvecklas s jag r snart frlst!
SVT-Lina tipsar om SVT-jobb #nyttjobbFr er med lite mer journalistiska ambitioner.
Gert Frost: ppet brevDr finns ett stort antal mediebevakande fretag som exempelvis Findagent, och Twingly som samlar in det som hnder p ntet kring de mnen man ber dem om. Det blir enkelt att samla in aktuell kunskap. Kanske om vilka politiska frslag som lggs i vra 290 kommuner runtom i landet. Kanske annat. Man kan sitta i Norrbotten och veta det mesta om Skne och vise versa. Likas finns vr historia att hmta, snabbt och enkelt.
"Vem vare som facking rsta?"En bild sger mer.
Andra bloggar p om: lnkkrlek prThis is the blog feed of Jerry Silfwer, a Swedish PR flack in a digital world. Connect with him on Twitter, Facebook, LinkedIn, Friendfeed, Tumblr, Youtube and Flickr!
Other sites: PR of Sweden | | PR of World (Facebook)Besök webbplatsen